ett känsloladdat inlägg
Även om det är din födelsedag så tänker jag ändå på allt vi gått igenom, hur du alltid fanns där för mig och att du faktiskt älskade mig. Jag önskar att vi hade kunnat komma ut till dig med dina favorit bisqvier och pratat om allt mellan himmel och jord, Och när man skulle åka ifrån dig så sa du alltid:
- Tack för titten
idag skulle du fyllt 95 år farmor.. GRATTIS PÅ DIN DAG! ♥
Det gör ont men inte lika ont längre för jag vet inombords att du ser ner på mig/oss och är stolt över allt jag gör, vad jag än gör eller vad jag än säger så vet jag innerst inne att du var på min sida - alltid!
Du var den som jag alltid hade kontakt med genom alla mina år, det var du som fanns där när jag behövde något och jag älskade att åka ut till dig och höra dig berätta om när jag var liten.
Även om min "pappa" inte var/är närvarande så slipper jag lidandet som jag gått igenom i många år, hur jag hatade mig själv och hur mycket jag hatar honom för den han är. egoistiskt skitstövel
Jag är så glad att jag inte är lik honom på nått sätt, för mamma är den som gjort mig till den jag är idag - tack mamma för att du tog fighten att ha ensam vårdnad om mig. Jag förstår att det har varit kämpigt och varit många tårar men jag är dig evigt tacksam, för hade du inte gjort allt det du gjorde för mig så hade jag kanske varit en egoistisk skitstövel också?
Jag har sagt till Adnan att om vi någon gång skulle skiljas (ALDRIG) så ska han alltid finnas där för Althea, det kvittar om han hatar mig eller vad jag gjort så behöver Althea sin pappa.. För jag vet hur mycket ett barn behöver sina föräldrar samtidigt som jag vet att man KAN klara sig utan en, men så många gånger jag saknat att ha en "pappa".. Men ett barn förtjännar att ha sina föräldrar!
INGA BARN SKA KÄNNA SIG OÄLSKAD ELLER OÖNSKAD!!!
Att jag som tonåring var hård som sten, gjorde saker som inte var så bra, struntade i skolan, gjorde skit för mig själv blev i slutändan att jag gick till hos kurator och psykologer - jag glömmer aldrig den dagen jag var på BUP i Helsingborg när min psykolog bröt ner mina väggar och jag bara grät och grät ... FYFAN!
Att jag som tonåring sa til mamma:
- Varför gjorde inte du abort?
Hur kan man säga så ens? Hade Althea sagt så till mig så så vet jag inte hur jag hade reagerat ..
Vi alla har gått igenom berg- och dalbana i livet och livet är inte slut än,
så ta vara på varandra och gör det bästa av situatonen. ♥